Temperatur

Temperatur är ett hett ämne, inte minst i Sverige där vi är helt besatta av den. Väder och vind och inte minst temperatur utgör det vanligaste samtalsämnet. I grova drag kan temperaturen förklaras som ett mått på värme eller kyla – inomhus som utomhus.

Temperaturskalor

Man mäter temperaturer genom olika temperaturskalor. Här i Sverige och Europa använder vi Celsius-skalan för att mäta gradantalet medans man i USA använder sig av Fahrenheit. I de vetenskapliga sammanhangen används dock Kelvin-skalan som anses som den absoluta temperaturskalan.

Vad beror temperaturen på?

Hur olika temperaturer uppstår beror på partiklar och molekyler i ämnet, där man vill uppmäta temperaturen. Gradantalet avgörs på partiklarnas hastighet och ju mer de rör på sig desto varmare – ju mindre de rör på sig desto kallare. Ganska enkelt, eller hur?

För att dyka djupare in i temperaturens värld och ge en mer utförlig förklaring, så kan man definiera den som en förändring mellan inre energi och entropin, som båda är förhållandevis svåra begrepp att ta till sig. Entropin är måttet på den sannolikheten att ett ämne ska inta ett specifikt tillstånd och den inre energin kan förklaras som summan av atomernas rörelseenergi i ett system eller ämne – den potentiella energin av ett system utgör den möjliga energin som finns lagrad och uppkommer beroende på tillstånd. Låter detta krångligt? Sammanfattningsvis är temperaturen resultatet av att studera rörelser och energikraft hos ett ämne eller i ett system och med olika enheter få fram en siffra.

Värme och kyla

Ju mer atomerna rör sig desto varmare blir det och då ändrar också partiklarna form från fast till plasma. Det finns i grunden 4 temperaturtillstånd; fast form, vätskor, gaser och plasma som går från den kallaste till den varmaste temperaturen.

Nollpunkten

Vid nollpunkten intar atomerna ett stillastående tillstånd och rörelseenergin är 0 (förutom den kvantmekaniska energin). Detta är den lägsta möjliga temperaturen och ska inte förväxlas med 0 grader. Vid Celsius-skalan utgör nollpunkten -273,15 grader medans det i Kelvin-skalan är 0, varpå detta är skalan som är mest lämplig under vetenskapliga kontexter.

About Andreas 542 Articles
Ansvarig på bard.nu och är den som skriver och publicerar alla artiklar.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*