Vädrets komponenter

Väder är det tillstånd som sker i jordens atmosfär under en viss tid. Genom att se till temperatur, strålning, moln, vindar, lufttryck och eventuell nederbörd, så kan man fastställa väderläget inom en rimlig tidsgräns. Mycket kortfattat förklarat är väder alltså utomhustillståndet i jordatmosfären och dess växlingar men väder uppstår också på andra planeter. Väder brukar också benämnas som klimat och läran om väder kallas meterologi. Dock är klimatet rättare sagt vädrets historia om man ska vara riktigt petnoga.

Olika exempel på väder

Man kan ge otaliga exempel på väder. Det kan röra sig om åska, nederbörd i form av snö, regn och hagel, stormbyar, snöstorm, högtryck, lågtryck, tromber, osv. Väderlek är inte samma sak som väder, utan omfattar vädret under en viss tid, oftast 2 dygn till uppemot 2 veckor. Väder avser ett betydligt kortare tidsspann; från några timmar upp till ett par dagar.

Komponenterna som utgör vädret

Tidigare nämndes det att temperaturen, strålningen från solen samt andra aspekter som lufttryck, vindar och fuktighet spelar en stor roll i fastställande av väder. Vindar är rörelser och bildas till följd av storskaliga, rörliga avvikelser i atmosfären, fuktigheten mäts genom att bestämma andelen vattenånga i jordatmosfären, lufttrycket mäts över en viss yta och avser tyngden på de gaser som uppstår i luften. Detta tryck leder till bildandet av hög- eller lågtryck, vilka bildas av uppvärmning från solens strålning. Nederbörden mäts framför allt i millimeter eller i centimeter när det gäller snö. Den viktigaste komponenten vid väder är dock solens strålning.

Solstrålningen

Man kan säkert säga att all form av väder uppkommer genom solens strålning. Detta gäller inte bara vår egen jord utan samtliga planeter som kretsar kring en sol. Eftersom solen värmer upp platser olika mycket så förekommer olika typer av väder. Dock är det naturligtvis inte bara solen som är avgörande. Andra bidragande faktorer uppstår vid nivåskillnader i topografin som bildar vindar, utsläpp som påverkar ozonlagret och tryckskillnader som uppstår vid temperaturväxlingar. Vädret är således en relativt komplicerad historia som studeras grundligt och ingående på olika väderinstitut.

Moln

När vi kikar upp mot himlen så är det en stor sannolikhet att vi kan betrakta en mängd olika moln i alla former. För en vanlig människa lägger man inte ned alltför stor vikt vid dem, men för en meteorolog kan det vara betydligt mer intressant att studera dem.

Så bildas moln

Molnbildningen tar fart när en samling partiklar slår sig samman och svävar omkring i atmosfären. Dessa partiklar är vanligtvis vattendroppar eller iskristaller och i många fall, bådadera. Dock kan moln innehålla andra partiklar såsom gas, stoft och rök, vilka kan uppstå vid vulkanutbrott eller annat tillstånd som en sandstorm eller dylikt.

Den första delen i molnbildning börjar med så kallade kondensationskärnor där vattenångan kan kondenseras och bilda små vattendroppar eller iskristaller beroende på temperatur. När dessa droppar eller kristaller klumpar ihop sig så bildas ett moln som senare löses upp i exempelvis form av nederbörd. Moln behöver också hjälp på traven att uppstå, tack vare sambandet med luftrörelser när fronter kolliderar eller när hinder i topografin presser luften och dropparna uppåt, som senare avkyls.

Olika typer av moln

För en pilot eller en person som studerar molnfysik, är moln något av det mest fascinerande att iaktta. Genom moln kan man förutse väder och även skapa vackra fotografier eftersom moln utgör många olika former i atmosfären. Här nedan följer en lista på de mest vanliga molnarterna.

  • Fjädermoln – oerhört tunna, fjäderliknande moln som liknar trådar, fjädrar eller smala band.
  • Slöjmoln – Tunna sjok av moln som breder ut sig som slöjor och till slut skymmer solen som dis. Kan ibland innebära att sämre väder närmar sig.
  • Makrillmoln – liknar fjädermoln men ser mer ut som tunna flak som är ganska oregelbundna.
  • Stackmoln eller ”fint-väder-moln” – vita, relativt täta moln med mörk rand längst ned som om de hade skalats av. Tyder på att vädret är fint och förekommer vid väderbegreppet ” växlande molnighet”. Skapar sällan nederbörd.
  • Bymoln eller åskmoln – majestätiska moln som tornar upp sig. Ser ut som berg eller torn och har stor vertikal mäktighet.

Åska

Att vara åskrädd är ett vanligt fenomen, särskilt om man är bosatt på landet. Men vad är egentligen åska, hur uppstår det och vad händer rent vädermässigt?

Den elektriska urladdningen från åskmolnet

När åskan går uppstår elektriska urladdningar i jordatmosfären som visar sig i form av blixtar och dundrande knallar. Olika platser på jorden är mer eller mindre vana vid åska, såsom Java där det åskar 323 dagar om året. På Island och Grönland däremot, ser man knappt röken av åskan. För att få till stånd dessa urladdningar så krävs det att solen har värmt upp marken kraftigt och att vattenånga stiger uppåt och bildar så kallade åskmoln där täta vattendroppar och snöflingor uppstår sida vid sida. Dessa moln som fått namnet Cumulonimbus, bildas ofta på cirka 2000 meters höjd men kan stiga uppåt flera tusen meter ytterligare där de kyls ned kraftigt. Molnen ser ofta majestätiska och storslagna ut.

Detta skapar en enorm temperaturskillnad inne i molnet som då åstadkommer en elektrisk spänning som sträcker sig från nedre delen av molnet till den övre. När denna spänning nått 100 miljoner volt så är blixten ett faktum.

Hur uppstår åskmuller?

I samma sekund som blixten slår, så uppstår det en utvidgning av luft runt den. Det är denna utvidgning som framkallar det mullrande ljud som så många rycker till av. Dock är knallen inte det farliga med åskan, utan bara en ”bieffekt” och en förvarning på exempelvis hus nära åskvädret befinner sig. Ljudet färdas nämligen mer långsamt än blixten, varpå de båda ger sken av att vara två helt olika fenomen.

Istället är det blixten man bör ha respekt för, eftersom det är den som kan slå ned i hus, träd och i städer och frambringa skada och brand. Dock är de flesta städer och hus utrustade med åskledare för att fånga upp blixten och leda elektriciteten ned i jorden.

Nederbörd

Nederbörd är ett samlingsbegrepp på vädertillstånd där regn, snö och hagel förekommer. Det är alltså olika former av vatten som från moln faller ned över jordens atmosfär. Denna nederbörd kan vara fast eller flytande – i flytande form talar vi om regndroppar, medans den fasta formen visar sig i form av snöflingor och hagelkorn.

Så bildas nederbörd

För att de olika typerna av nederbörd ska kunna falla till jorden, så fordras luftfuktighet, små partiklar som vi kallar kondensationskärnor där vattenångan kan kondenseras, samt avkylning.

Tre typer av nederbörd

Förutom formerna av nederbörd så talar man vidare om tre typer, vilket inte är samma sak. Dessa är:

  • Orografisk nederbörd – fuktig luft stiger mot himlen och kyls sedan av och bildar moln. Detta sker på olika sätt genom jordens topografi. Detta läge förutsätter att det uppstår hinder på vägen upp när luften pressas uppåt och därför är bergskedjor typiska områden för orografisk nederbörd.
  • Konvektiv nederbörd – varm mark värmer den angränsande luften närmast marken som stiger uppåt och bildar vattenånga. Den får lägre densitet än den högre luften och bildar moln med vattendroppar. När dessa blir alltför tunga vid avkylning så släpper dem och faller ned som nederbörd.
  • Frontnederbörd – nederbörden bildas när varm- och kallfront möts och den avkylda luften hamnar under den varmare och pressas uppåt där den kyls ned ytterligare. Vattenångan kondenseras och bildar moln med vattendroppar som vid en viss tyngd faller ned. Detta är den nederbörd som främst uppstår i Sverige.

Regn, snö eller hagel?

När bestäms det om nederbörden ska bli vattendroppar, snöflingor eller hagelkorn, då? Detta har helt enkelt med luftens och molnets temperatur att göra. Vid en viss temperatur uppstår regn, när det blir kallare uppstår snöflingor och hagelkorn bildas när regndropparna fryser till iskorn i luften och sedan får en viss hastighet inne i molnet. Är det minusgrader i övre delarna och plusgrader i de lägre molndelarna så är hagelkornen föremål för att växa sig olika stora, beroende på hur stora temperaturskillnaderna är.

About Andreas 542 Articles
Ansvarig på bard.nu och är den som skriver och publicerar alla artiklar.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*