Trailrun – löpning i terräng

Att ge sig ut och springa i skogen över stock och sten är lite som att bli barn igen på nytt och många som testar blir överraskade över hur kul det faktiskt är. Många inbitna löpare är vana vid att nöta samma runda gång efter gång, oftast på asfalt eller grus. Det kan lätt bli enformigt och kännas motigt att ge sig ut, och tankarna handlar snarare om hur jobbigt det är än att det är kul att vara ute och springa. En trail-tur i skogen däremot tillåter inga tankar att flyga iväg utan kräver ens fulla koncentration och uppmärksamhet på vart man sätter fötterna, annars är det lätt att snubbla och trampa snett. För den som inte är van att springa i skogen är det extra viktigt att ta det försiktigt i början och värma upp ordentligt först, för att minska risken för onödiga snedtramp och stukningar. En slät skogsstig är en bra början för den oerfarne terränglöparen, där det är enkelt att ta sig fram men ändå känns nytt och utmanande. Det ger alltid en extra avkopplande känsla att få möta den totala tystnaden i skogen och få andas in den friska naturluften.

Allt eftersom man blir mer van vid det lite mer ojämna underlaget som förekommer i skogen är det dags att öka svårighetsgraden. För ju svårare det är att komma fram, desto roligare blir det! Det är barnsligt kul att vika av från de vanliga skogsstigarna för att istället springa fram i den obanade terrängen och hoppa över bäckar, stenar och nedfallna träd. Den annars slå slentrianmässiga löprundan blir genast mer varierande och händelserik när man bryter av sina asfaltsrundor med en tur i terrängen. En löprunda i skogen bjuder dessutom på mer frihet än en runda inne i de centrala delarna av staden. Du slipper stanna för bilar vid övergångsställen, väja för cyklister och andra löpare och du behöver inte heller drabbas av den välbekanta stumma känslan som uppstår i benen efter några kilometer på hård asfalt.

Traillöpning ger också ett bättre flås än vanlig, obanad löpning där man bara springer rakt fram utan några stigningar. Att behöva ta sig fram över rötter och andra hinder leder till att man lyfter benen högre, vilket gör att fler av kroppens muskelgrupper aktiveras och hjärtat får jobba hårdare med syresättningen. Det mjuka underlaget är också mer skonsamt för knäna och lederna då det inte blir ett lika hårt nedslag vid fotisättningen. Risken för skador är dock högre än vid vanlig löpning, då ett ouppmärksamt ögonblick snabbt kan leda till ett feltramp och en stukning. Hala rötter kan också vara förrädiska och få en att stå på näsan fortare än man hinner reagera. Därför är det viktigt att ägna sin fulla uppmärksamhet åt sin aktivitet, och inte minst att investera i ett par riktigt bra terrängskor som ger ett rejält grepp på underlaget. Ju mer man vänjer sig vid trail desto stadigare på foten blir man och kan därmed ta ut svängarna mer och mer, bokstavligt talat alltså.

About Andreas 424 Articles
Ansvarig på bard.nu och är den som skriver och publicerar alla artiklar.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*